Jag vet inte ens själv längre om jag är lycklig eller olycklig! Visst jag älskar min pojkvän, min dotter och min familj + vänner såklart, och jag är verkligen glad över att de finns där för mig och stöttar mig när jag blir förvirrad. Dock så fattas det något i mitt liv och det är min pappa, men visst han gick bort för 1 ½ år sen men jag kan helt plötsligt försvinna i min fantasi värld där min pappa finns och när jag "vaknar" upp ur fantasin världen så känns allting jobbigt!! :( Vilket jag helst vill slippa men det går inte..? ;( Och när någon pratar om min pappa så reagerar jag på olika sätt? Att jag kan bli glad och vissa gånger känner jag en klump i halsen och känner hur det svider i ögonen. Sen får jag för mig att min pappa är i min lägenhet (läs;spöke) men min pojkvän säger att det är bara hjärnspöken för jag vill att han ska vara här, och ni som känner mig vet att jag tror på spöken och har upplevt lite obehagliga tillfällen som när jag var ensam i min lägenhet och sen känner jag att någon lägger sig i min säng, who lay down in my bed?

Alltså jag har ingen katt och ingen hund så det är uteslutet och Tindra var inte hemma och Adam var hos sin far den kvällen, nu undrar jag bara vem som la sig i min säng om jag var ensam för jag kände hur madrassen sjönk ner! «