Fright Song

2012-11-28 >> 22:03:39
Min lilla flicka som snart blir 8 år har ibland svårt att sova och då låter jag henne sova bredvid mig eller låter henne se på film så hon somnar. De problem som uppstår är att hon blir då van vid att somna bredvid mig och då blir det svårare för henne att somna själv och det här med film gör bara att hon är vaken längre och får en kortare sömn. Lite jobbigt för min del för hon kommer då upp på nätterna och kikar in genom dörren för att se om jag sover eller inte och gör jag det så smyger hon in till mig.
 
Någon gång måste hon sluta för det är inge kul för mig direkt för vissa nätter vaknar jag av att hon tittar in och då blir jag så uppskrämd att jag inte kan somna om. Det var gulligt i början när hon kom in till mig men det blir jobbigt i längden eftersom jag har besök på helgerna och personen vill sova bredvid mig. Tänkte därför fråga er om ni har några tips för att hon ska somna i sin egen säng och gärna hela natten för det kan ju inte vara så kul och vakna mitt i nätterna och titta in till mig eller sitter utanför.
 
 
Har försökt och prata med dottern men hon vet inte varför! Så nu i helgen så funderar jag på att möblera om i hennes rum och hon ska få bestämma själv hur hon vill ha det! :) Kanske en bra början, i don't know!

Annica™ as The Island Princess

2012-11-28 >> 14:34:48
Kyssar som övergår till mys och mys som förvandlar till känslor. Jag och en speciell person har så mycket känslor för varandra men vi kan tydligen inte vara tillsammans för känslorna blir för starka och vi visar det på fel sätt, men vi umgås som "vänner" men vi har krav att vi inte ska röra andra bara varandra och rör vi andra så är det typ över med det vi gör.
 
Hela tiden tänker jag på honom och det kan vara positiva tankar som att jag vill snart träffa honom eller pussa honom eller helt enkelt bara vara närheten av honom och även negativa tankar att han kommer träffa en annan och det vi har nu kommer försvinna från mig, men jag måste helt enkelt försöka knuffa bort det negativa och lyssna på hans ord att han tycker om mig jätte mycket fortfarande.
Han har två personligheter som jag också har, den ena gillar jag att han är gullig och vill gärna vara med mig och min dotter på helgerna och hitta på saker sen kommer även den andra som jag ogillar och det är när vi är ifrån så får jag en energi att han vill vara ifred och känns dryg och det här har vi pratat och han ska tänka sig för hur han är emot mig då vissa perioder är jag ganska känslig. Så vi får se hur livet blir. Sedan tycker jag det är synd att vissa är emot mig när det gäller honom och jag förstår dem för första gången var jag en förjävlig flickvän men man lär sig av sina misstag och även han var en förjävlig pojkvän och har lärt sig och vi har förlåtit varandra och jag tycker även att de personer som står vid hans sida kanske ska respektera mig som person som min familj har gjort med den här killen. Men nu har jag fått det sagt.
 
 

We? Run the Night

2012-11-27 >> 20:29:21
Vann den här kappan för 1 månad sen, men det är rätt storlek men den är för lång för mig eftersom jag är ganska kort så ser den här kappan så hemsk ut på mig.
Egentligen är den skit fin om man skulle vara lång!

Prislappen sitter kvar!

Så någon som är intresserad utav att köpa den här så kan ni mejla mig på.
 
Bloodsband@live.se , märk "vill köpa kappan" och lägg gärna bud! Den kostar nu i butik 1400:- och jag har aldrig använt den! Kan skicka den och även ses i Norrköping!

Good Time

2012-11-10 >> 10:58:17

Va Va Voom

2012-11-09 >> 16:36:43
" Vet ni varför ert förhållande börjar så perfekt, men sedan vänder allting från ingenstans? För ju mer tiden går, desto mer känslor får du. Desto mer försiktig blir du och desto mer svartsjuk blir du. Men vissa gör felet att dom visar det på fel sätt. Från början tycker du tex att det är okej att han/hon går ut och festar, men efter några gånger börjar du känna en viss osäkerhet. Du blir rädd att förlora den du tycker om och visar det på fel sätt. Du börjar sätta gränser, du börjar småbråka, du klandrar din partner för att han/hon inte är samma person som innan, men sanningen är att det är du som förändrats. Jag själv vill bara att mitt förhållande ska gå uppåt, uppåt och uppåt, men sedan vet jag också att det måste gå ner, men det är då vi ska hålla ihop och se varandra som ett team. Istället för att uppskatta att din partner bryr som om dig, tycker du det är jobbigt. Du börjar irritera dig för tycker inte din partner är som han/hon brukade vara. Ni börjar irritera er på varandra, ni småbråkar. Ni pratar inte som ni gjorde innan och många gör felet att ge upp här. Allt detta började när känslorna blev starkare, men visades på fel sätt. Men båda gjorde fel. Det dom gjorde var att släppa varandra när känslorna ökade som mest. Dessa två personer kunde göra något bra av detta men dom gick åt varsitt håll, när dom egentligen skulle vara mot samma väg. Och detta vet dom inte idag. Är det inte sjukt hur kärleken kan vilseleda dig? Är det inte sjukt hur kärleken kan lura en? Kärleken är mäktig, men ni måste också vara mäktiga. "

 
Stämmer in på oss två! 2010 träffade jag honom för första gången och det sa klick på en gång för min del men han ville inte något med mig så jag träffa honom iaf för jag tyckte om att vara med honom men samtidigt jobbigt då han kunde träffa vem han vill utan att jag har något att säga! Sen när ha hade sagt "det kommer inte bli vi två" jag trodde honom så jag träffa andra killar. Han fick reda på det och då insåg han att han hade känslor för mig och han sa det till mig och vi började dejta! Perfekt och lycklig var jag då! Sen blev vi tillsammans 16 februari och vi hitta på massa saker som att åka utomlands för första gången och gick ut på krogen, de ggr vi var ute på restaurang då han bjöd ut mig och jag hade på mig mysbyxor! Haha så pinsamt men han satt där med ett stort leende och jag kände att han brydde sig inte om hur jag såg ut bara det var jag som satt där!
 
Tyvärr tog det slut efter 6 månader mellan oss för han blev svartsjuk och jag var en dålig flickvän! Allt blev fel!
Fast vi fortsatte att träffas för han ville ha mig tillbaka men jag kände att jag ville vara singel ett tag, sen när jag ville ha honom tillbaka så var det han som inte ville ha mig tillbaka. Jag blev förkrossad och ledsen, fick höra av vänner att han träffade en annan tjej! Det stämde och jag mådde så dåligt att jag inte orkade mer, tog en överdos men tack vare min tjejkompis så ringde hon ambulansen, de kom och jag fick åka in! Under tiden jag låg där så hade jag mina underbara vänner som besökte mig! Fick prata med en psykolog då jag berätta att jag mår såhär dåligt vissa perioder! Tog kontakt med exet igen och ibörjan var han underbar och sen när han märkte att jag ville ha honom ändå så bad han mig dra åt helvete och kalla mig fula saker, jag blev rasande och gjorde saker som jag inte är stolt över idag! Men vi prata inte på 4 månader! Ingenting på 4 månader!

Sen tog min kompis min mobil och ringde honom och låtsas vara mig och såg till att vi skulle ses och prata ut så jag kunde gå vidare! Vi träffades utanför hos honom och vi snacka i 1 timme eller 2 och insåg att han är faktiskt underbar men inge mer! Sen började vi träffas igen efter allt som hade hänt oss och han fick känslor för mig och jag för honom, sen bestämde vi oss att försöka igen! För känslorna var alldelse starka och jag var lycklig igen, han var verkligen den där pusselbiten som fattades. Men sen blev jag svartsjuk för jag var rädd att han skulle såra mig ännu en gång då jag blev påmind av det som hände sist då jag mådde så sjuk dåligt!
Men till slut orkade han inte med min svatsjuka så han gjorde slut ännu en gång! Jag blev förkrossad och skrev långa sms att jag ber om ursäkt för mitt beteende och att han finns kvar i mitt hjärta men fick inge svar! Till slut så åkte jag hem till honom och han sa "det kommer aldrig bli vi igen" som han sa förra gången. Mina tårar bara rann! Men efter 2 dagar så började vi umgås igen och vi smsar varje dag och ringer!

Men även om vi har haft det tufft ihop så känns det som han är den rätta för mig, jag har kämpat för honom och det tog 24 år att hitta honom bland alla andra killar!
Han är verkligen pusselbiten i mitt liv, när jag träffar honom så blir jag så varm i hela kroppen, vill pussa på honom, de andra killarna som flirtar eller kommer fram, då finns inte i mitt liv! Det är bara han!
Jag hoppas verkligen att han blir min Mr J igen, så här mycket har jag aldig älskat en kille!
 
"Jag älskar dig, Junior" <3

Windows Down

2012-11-07 >> 20:45:45

En chokladpuddingspaus

2012-11-07 >> 20:40:47
 
Stolt och vara städare = ja & nej. Just nu är jag inte ett dugg stolt eftersom kroppen säger ifrån och huvudvärk varenda dag pga all medel vi använder. För kanske några månader sen var man ganska stolt då man fick göra en massa saneringsuppdrag som på bilden.
 
När man ser hur skitigt en del har det och sen får man ett bra resultat så blir man skitglad inombords fast man vet att allt man har gjort kommer bli lika skitigt eftr några veckor igen, säger inga namn på kunderna.
 
 
Idag var man på en flyttstäd utanför Norrköping och man försöker sitt bästa men sen när man märker att all skit inte går bort för det sitter för hårt och man ger upp och då känner man sig inombords att det var förjävligt. En annan på jobbet hade säkert lyckats men inte jag. För att gå vidare och sluta tänka på det så får man försöka skoja till det på jobbet, jag har inga problem att vara clown på jobbet då jag tycker det är kul att skämma ut mig där och hemma. Faktum är att ibland tycker en del att jag verkar vara för barnslig för att vara allvarlig på jobbet, fast allvarlig kan jag vara när kunden är hemma eller om kunden ser oss utan jag kan bli till mig när vi är helt ensamma och de jag jobbar med verkar deppiga eller blyga, kan vara så att jag har lätt att prata med nya människor.
 
 
Det jag vill säga är att ibland när någon frågar mig om vad jag jobbar med så tänker jag alltid vad de tänker när jag säger "städare", det blir olika respons för en del säger typ rakt ut "är det tillfälligt?" och när jag säger att jag har jobbat på samma jobb nu i 2 år så gapar dom, jag tog det här jobbet för att slippa socialen och komma ut i arbetslivet men jag söker annat jobb men det är skit svårt att hitta något nytt, annars om jag hittar ett annat så kommer jag säga hej då till det här yrket, vill helst jobba i butik då jag älskar kundkontakt, social och vara finklädd och lukta gott för en gång skull. Det betyder inte att vi luktar skit om dagarna för ibland får vi storstädning och då är de väldigt skönt att vara städare då kunden är hema och bjuder oss på kaffe och bulle eller så går de och vi är bara där i ca 4 timmar, ifall det är skapligt rent.
 
 
Ja men nu hoppas jag att ni inte ser ner på oss städare eller lokalvårdare för det här jobbet är väldigt kämpigt och kroppen anstränger sig väldigt mycket, men ibörjan såg jag ner på alla städare typ att det var ett dåligt jobb men inser att vissa tar ett jobb för att få ihop ekonomin för att slippa bo hemma hos föräldrarna. Hon/han på vårat jobb kanske tycker det här är drömjobbet så varför ska jag se ner på dem om de nu vill jobba med det här, så ser ni någon med städarkläder eller något liknande så va tacksamma för det jobbet vi utför. Men är ni sådan där som ser ner på oss och skiter i om våra känslor eller någt liknande så kanske ni ska testa på att jobba med oss, för visst alla kan städa men kan ni städa lika snabbt och göra ett grymt jobb på samma gång.

Young, Wild & Free

2012-11-06 >> 19:08:13
 
Och såhär ser jag ut nu med mitt hår! Kommer inte glömma den här helgen på ett tag eftersom det hände så många saker på samma gång? När jag ändå är igång så var jag med en underbar kille som håller mig kär och många vet att det är mitt ex men han betyder så mycket och jag har så svårt att släppa honom för mina känslor är såpass starka att jag vill aldrig såra honom... Bara det att han är inte min nu gör mig ledsen för jag kan inte säga "min pojkvän" och visa upp honom för mina vänner! Kom även dåliga saker i helgen att jag blev förbannad på min föredetta väns pojkvän. Han kallade henne hora och äcklig och när han ringde mig och ville prata med henne så sa jag vad jag tyckte om honom, sa hemska saker men står för dem än idag, såklart blev min kompis ledsen den kvällen för hon tyckte det blev för mycket med honom och hennes vänner la sig i så hon gick hem. Efter några dagar så prata jag med henne och fick som svar att hon vill inte vara min vän om jag inte ber om ursäkt till hennes pojkvän. Ehhhh varför ska jag be om ursäkt till honom när han är en idiot som kallar sin flickvän för hora och är äcklig, kom igen? Det var det så nu har hon raderat mitt nr och tagit bort mig som vän på fb bara för jag stod på hennes sida och försvara henne! Det är väl han som ska raderas från hennes liv som förnedrar henne hela tiden! (pojkvänner som är som honom ska utrotas)

Beneath Your Beautiful

2012-11-06 >> 18:20:04

Slitz är ju inte bara internet, det är tidning också. Och nya numret dundrar enligt trovärdiga källor in hos din lokala pappersmånglare idag.

Köp! Låna! Stjäl! (Köp, helst.)

Bland annat blir det bilder på Oliva Munn, farligaste männen och stor reportage om Barcelona. (Dock inte i samma artikel.)

Dessutom finns det bilder och vad man kan göra under vintern.

I ett hörn har LAUL dessutom gett tidningen om vad han tycker om domar jävlarna!

Köp idag! Imorgon kan det monetära systemet vara avskaffat!
 
 

Big Girls Don't Cry

2012-11-05 >> 17:21:04
Jag är med och tävlar! :) Gör du det med! KLICKA HÄR!

Beauty And A Beat

2012-11-05 >> 15:22:06
Tror ni på spöken/andar?

Jag tror att det finns än en andevärld som kommer till oss och kollar vad vi gör. Jag har upplevt saker som inte finns förklaring på varför det hände så! Sen har jag pratat väldigt mycket med en spåkvinna eller flera stycken för att se vad de har att säga om mitt liv. Några stämmer inte för fem öre men andra stämmer det överens väldigt tydligt! Vissa kommer skriva att de gissar! Men hur kunde hon veta att jag skulle få förfrågning om ett jobberbjudande angående vården och att det är jag som avgör om jag vill ha det eller inte! Sen min pojkvän/ex, hon visste att han skulle göra slut men hans känslor är fortfarande starka för mig! Det stämmer för vi umgås nu nästan varje dag och vi känner eller jag känner kemin mellan oss är starka att jag ser bara honom och andra killar kan slänga sig i väggen!
 
Skrev lite längre upp angående att jag har upplevt saker! Tänkte skriva det nu! När jag bodde hos pappa så bodde vi i en länsmansgård, ett gammalt hus men inut hade han renoverat så mycket att det kändes som det vore nybyggt! Men jag hade hela övervåningen för mig själv, kunde höra någon gå i mitt rum, någon sitter i min säng och böjer sig fram mot mig när jag låtsas sov. Sen hade vi ett gästrum bredvid mitt rum och min förra kompis sov alltid där och hon sa själv att hon såg ett par ögon som stirra på henne! Sen prata pappa med en granne och han berätta att någon hade tagit sitt liv i huset och pappa upplevde också att det spökade på övervåningen när jag inte var hemma. Fönstret kunde flyga upp av sig själv! Sen flyttade vi därifrån för pappa och hans tjej gjorde slut så jag flyttade till eget och då kände jag ingenting från andra sidan! Men sen flyttade jag till den här lägenheten som jag bor i nu och när pappa gick bort så sov jag ensam i min lägenhet för dottern var hos pappan och då kände jag hur någon satte sig i min säng och la sig bredvid mig. Och sen när min dåvarande pojkvän sovde över så hade jag ena armen rak lång och drömde att någon var i mitt rum och den la sitt huvud mot den armen jag hade raklång och vakna till att armen sjönk ner för i drömmen så la personen sitt huvud där! Vakna till och väckte exet! Förklara för honom men han trodde inte på sånt och sa att jag gjorde så att armen sjönk samtidigt i drömmen så jag strunta i det. Sen var det lugnt ett tag, men nu har det börjat igen med att jag hör någon gå i lägenheten och förut när jag sov i soffan med dottern som hade feber så kände jag hur någon rörde vid min näsa, vakna till och titta på dottern som snarka! Såg på klockan och insåg att jag var tvungen att friskanmäla mig till jobbet innan det var försent!

Ni behöver inte tro mig men jag skriver bara vad jag upplever!