Kärlek kan betyda mycket, vi alla har olika sorters kärlek. Jag får och ger min kärlek till mina barn, även till mina närmaste vänner. Kärlek behöver inte komma från en partner, tråkigt att många tror att äkta kärlek kommer från sin pojkvän/flickvän. Det är viktigt att få kärlek varje dag för det är den som får en att hoppas att livet kommer bli perfekt, för mig blir jag bara glad när jag får umgås med dottern en hel dag eller känna bebisen sparka därinne. Den kärleken jag får av dem kan ingen annan ge mig.

 

 

Ena dagen är inte den andra lik, kan säga att det är det som gör mig så glad att vi har sådan fin kontakt tillsammans och allt jag gör, gör jag för barnen. Jag kan ibland känna mig värdelös och oälskad av andra men direkt när Tindra ger mig en kram/puss och vi gör lite småsaker tillsammans så känner jag mig älskad och perfekt. Så mina barn ångrar jag ingenting med här i livet eftersom det är dom som gör att jag går upp på morgonen och ser till att vi har mat på bordet och jag ser till att vi har roligt. Men även visa dem att pengar är inte allt här i livet utan att bara man har tak över huvudet och mat och har kärleken vid liv så mår alla bra. Jag vill inte byta mitt liv mot Anna Ankas liv direkt. Man är nöjd med det lilla man har och uppskattar varandra mer. Enligt mig så tycker jag fler mammor/pappor borde mer umgås med sina barn och sluta lägga sin energi på att leta efter det rätta kärleken för den rätta kärleken har ni redan hemma men det är ett plus om det kommer in en annan i erat liv som kan ge er samma kärlek som era barn. Stressa inte fram något och låt barnen få samma kärlek som de ger till er. Jag har många år trott att jag skulle må bättre av att ha någon kille/man i mitt liv som en trygghet men kan jag inte älska mig själv eller ge kärlek till mina barn så hur ska jag kunna ge kärlek till honom. Många av mina vänner gnäller och klagar att de inte får kärlek och att de kommer leva ensamma med sina barn resten av sina liv.! Jag blir ledsen samtidigt irriterad eftersom det låter som de inte får någon kärlek från sina barn bara just från mannen/kvinnan. Men visst vill man ha familjelivet med någon men det ska inte vara ett tvång och jobbigt för att bevara den. Jag brukar säga till dem att börja älska er själva och ta var på de personer som ger er äkta kärlek, eftersom jag har själv varit där en gång i tiden att jag mådde dåligt att jag var ensam med mitt barn och såna saker. Det är tur att jag insåg det efter några år att man ska inte tvinga ut kärlek från någon utan uppskatta den kärlek man redan har och älska dem lika mycket. Nu har jag skrivit väldigt lång blogginlägg om detta som får er att somna framför datorn men hoppas ni förstår vad jag menar.

 

 

 

Kram

Annica